Allsvenskan har blivit sämre - och tråkig.

Allsvenskan har blivit sämre. Mitt i den mediala upphausningen som pågår är det inte många som vill ta hål på bubblan om allsvenskans förträfflighet. För många har för mycket att förlora på att säga som det är. Men jag säger det rakt ut. Allsvenskan i hockey har blivit sämre - och tråkig.

Tidigare år har allsvenskan alltid bestått av något eller några lag som storsatsat mot elitserien och det har förgyllt serien. I år finns inte ett enda lag som kan ses som ett lag med seriösa och realistiska elitambitioner. Toppen har blivit sämre. Att lag som Växjö och Örebro är där uppe och tampas säger mer att nivån för att bli topplag har sjunkit än att Växjö och Örebro växt till stora klubbar. Jag menar inte att dessa två lag gör det dåligt, tvärtom. Dom gör det grymt bra och behövs i svensk hockey. Men dom är inte Leksand, Malmö eller Skellefteå när det begav sig. Både Växjö och Örebro har förlorat cirka en tredjedel av sina matcher och det ska jämföras med de tidigare fem årens i allsvenskor där topplagen legat mellan 6-12 förluster på 52 matcher. Faktum är att Växjö för att göra en bättre säsong i år än ifjol endast för förlora tre matcher till på de tjugotal matcher som återstår.

Inte bara kvalitén har blivit sämre. Även underhållningsvärdet lämnar mycket att önska. I går vann Västerås över Leksand med 3-1 i en match som symboliserar årets allvenska rätt bra. Medioker hockey, tempo som når djupa dalar och anfall som sällan har mer än 2-3 lyckade pass i rad. Och detta mellan två så kallade topplag. Alldeles för många spelare i årets allsvenska alibispelar och med det menar jag spelare som bara tar plats på isen utan egentligen bidra med något. För många verkar tycka det är okej att bara åka omkring, böka och jaga en puck de aldrig får kontroll över. På detta finns det många exempel. De gömmer sig bakom det faktum att det inte är deras "roll" att skapa något av värde men när man ser att majoriteten av anfallen slutar med att spelaren med puck medvetet åker ut i hörnen utan en tanke eller vilja att gå på mål, ja, då förvånas man inte över att det finns spelare med ändå hyfsat höga löner som på mer än 30 matcher inte lyckats få mer än 25 skott på mål på den tiden.

Självklart förstår jag att det finns roller i ett lag och att alla inte är inne på isen för att göra poäng utan för att förstöra för motståndaren. Allt det vet jag. Men hur roligt blir det att titta på en hockeymatch för oss åskådare när majoriteten av spelarna på isen inte har sin naturliga inställning till att skapa något? Troligen är det också en tränarfråga men jag tror också det är en följd av inga lag i år har ett koppel stjärnor i laget och då blir den naturliga konsekvensen att färre spelare på isen vågar och kan skapa något av värde.

Vad kan man då göra åt det? Det enklaste och billigaste alternativt är att jobba med spelarnas inställning. I dag skrinnar många in på isen för att spela 0-0 och det är väl OK om man möter ett överlägset lag. Men jag har ett modest förslag. Vad sägs om att spela 1-0 istället?